Lucia!

I dag fick vi iaf vakna till lite vitt på marken, så fint. Mer snö är att vänta och jag tycker om det, bara det inte blir trafikproblem. Men nu är det ändå dags att det ska vara vinter och då ska det banne mig vara det också. I går var vi ut och tittade på lite jul stressiga människor. Det är konstigt, det är lika varje år, kilometer långa köer i vissa affärer. Ingen hänsyn tas till rullstolar, rullatorer eller barnvagnar, alla bara armbågar sig fram. När vi var ut och handlade med Josefine, sittandes i rullstolen brukade hon säga, jag ser ju för sjutton bara arselen*fniss*. Lilla tok fia var aldrig rädd att riva ifrån. Vi har verkligen barn av olika slag. Vår Magnus, tyst lugn och försynt. Josefine var hans motsats, framåt, pratade och skrattade från morgon till kväll, jämt. Hennes skratt sitter i väggarna. När jag  sitter som nu ensam och tyst, känns det som jag hör hennes bubblande fniss och skratt, det gör så ont, så väldigt ont. Vår lilla ängel, vad du fattas oss.

Var upp till syster och fick lucia fika, hon hade bakat så goda lusse katter. Där får man lite jul stämning. Vi gjorde även klart övervåningen. Städade undan allt skräp, efter matt läggningen. Nu är det fint, och mycket tomt!! Ja vad ska man göra med alla tomma rum? Ja, ja, det visar sig, vi tar lite i taget, så får det lösa sig vartefter, sa gubben som sket i badkaret!!:) Jag ska ut och jobba natt, känns inte så inspirerande, men jag sover ju så illa så kanske lika bra jag jobbar i stället…Ja den som lever får se!

Vår lilla lusse kisse. Jag tror han kommit i ngn sorts för pubertet, far överallt och busar. Frida får inte en lugn stund, han är efter henne så fort han hinner. Äter upp både sin egen och hennes mat om han får tillfälle. Han ska “snörpas” den 11 januari, då kanske han lugnar ner sig. På em. var vi över till Magnus och Maria och hälsade på. De hade så julmysigt, varmt och hemtrevligt, det värmer i hjärtat att se hur bra de har tillsammans:)