söndag 31 januari 2010

Helgslut!

frost[1] Ja så var ännu en arbetshelg avklarad. Just nu pekar termometern på –22 gr så det är lite bitande.Katterna nöjer sig med att sitta, ja titta noga, sida vid sida. De är nog glada att slippa gå ut.DSCN1481 Pratade just med sonen om utlandsresor. De vill nog gärna iväg. Magnus undrade om vi inte skulle hänga med:) Det kanske vore läge? Men nej känner inget sug alls faktiskt. Nu när det inte finns något att fundera över, nu när det bara är att åka, packa den lilla väskan, då finns ingen lust, till något! Vill bara få livet att fungera…. något…. Det är fullt nog det. Vore ju roligt att följa med ungarna också, men de förstår oss. Planerar ju iaf ngn liten utflykt tillsammans, här framöver;) Liten, kort, så där som vi “zombiska” klarar av;)

I morgon börjar Micke med full arbetsvecka igen. De har ju fram tills nu haft måndagarna lediga pga. dåligt med jobb. Men nu så kör de för full vecka igen. Skönt! Jag jobbar på och börjar 07 igen i morgon! Det är det enda jag vill nu, att allt bara ska rulla på, vill bara att tiden ska gå, minsta avvikelse gör att allt exploderar.

Ja det rullar som sagt på, och i morgon är det 1a februari, en månad närmare vår!

tussilago[3]

torsdag 28 januari 2010

Lille katt, och tunga dagar!

Om man ändå vore katt, en katt som hade ett bra hem. Bara äta, jäsa, tvätta sig lite, inte ha några problem, fast sova i handfatet nej där skulle gränsen gå;) Men Karlsson trivs där iaf. Men så är han ju inte som andra katter heller;);)

DSCN1519 DSCN1509

Tänker varje dag på hur mycket Josefine skulle älskat denna originella katt.Här är Josefine och Karlssons namne (Kerstin)DSCF1289DSCF1298


Fast det är klart, hade hon funnits med oss så skulle vi ju haft en hund i stället för Karlsson. Den önskan hann vi aldrig uppfylla. Vi sa åt henne hela tiden på iva att hon skulle vila då hon verkade orolig och ledsen. Snart är du pigg igen och får åka hem, men just nu måste vi vara här sa vi till henne dag efter dag. Du måste vila, för du vet att vi ska titta på en hund när vi kommer hem! Så blev det inte. Den drömmen som så mkt annat slogs i kras denna jävla november natt.

Det var en Cavalier hon skulle få, som hon önskat.

cavalier_kcs_01a[1]

Vi tyckte att bara dialysen kommit igång, och vi får reda på lite mer om vad vi har att förvänta oss av det. Då skulle det bli en hund. För att ge Josefine extra styrka då hon skulle komma att missa så mkt av sin älskade skola och vänner, pga. dialysen. En hund som hon så länge önskat sig.

DSCF1086 DSCF1070

Hon var så lycklig när hon fick låna andras hundar och ut och rasta och gosa med. Hennes stora hjärta rymde både människor och djur.

Nu har vi Karlsson och jag är glad att vi inte sitter här med en vovve som Josefine inte skulle hunnit glädja sig åt.

DSCN1516

Hoppas verkligen vår fina häng pil, eller ask, eller vad sjutton det än är, ett träd iaf, hoppas det inte brakar ihop av all snö. Det verkar ju hålla i sig det här vädret. Jobbade kväll igår. Det var inte roligt att köra hem då kan jag säga, jag är feg i vanliga fall, så då kan alla förstå min panik på hemvägen när snön vräkte ner!.

tilllc3a5ns_36849877

Har jobbat ikväll med, men betydligt bättre bilväder hem i dag.

Ja det märks på min blogg, jag är låg, lägre än lägst. Man vad ska jag göra? Kan bara skriva ner mina tankar bitvis, och jag är glad att bloggen är helt frivillig att läsa. För er som blir ledsna av att läsa om min/vår sorg, läs inte! Du skulle ni bara veta hur ledsna vi är…Ingen kan fatta……

onsdag 27 januari 2010

Vitt i luften!

inmyheart[1] Idag är en dag då jag helst skulle vilja ligga kvar under täcket. Snön vräker ner och våren känns mycket avlägsen. Men det är ju så, vi har bara Januari, och det är faktiskt vinter, så det gör detsamma hur mkt man längtar, faktum kvarstår det är vinter!! Tog iaf en liten promenad till Ulla, som piggade upp med gott fika.ma26[1] Sitter nu hemma igen. Sitter, är just ordet. Jag känner bara ett tomrum inom mig hela tiden, ett stort rum som jag inte alls vet vad jag ska fylla med:/ För mig har inget sår läkts. Det har inte ens blivit en skorpa över såret. För de som inte varit med om ngt svårt är det svårt att förstå hur allt fungerar. En del tycker säkert men nu har det ju gått ett helt år,nu måste hon väl känna sig lite bättre? Men ju mer man älskat en människa, desto större är sorgen. Vem kan man älska högre än sitt eget barn? Absolut ingen!!

28822_1204489386[1] t85582_1193764377[1]

14_thumb[1]

tisdag 26 januari 2010

söndag 24 januari 2010

Ledig helg!

BTF053[1] En söndag som känns bättre än gårdagen iaf. “Lungfan” hade en av sina spökdagar igår, då det är som värst. Kan ju ha varit extra tryck eftersom elektroden drogs ur i fredags, svullnad emot nerven kanske. Önskar så att det hade hjälp, men samtidigt är det ju jag, så varför är jag inte förvånad. Men tär på mig det gör det. hartje-klein-glitter-1-1[1] Vi var ut och åkte en sväng igår, käkade på Jensens i Västerås, gott! När vi kom hem var vi upp till kära syster och familj. De har flyttat upp sitt sovrum. Matilda har ju flyttat nu så de tog över hennes rum, så fint blev det. Det är ju så det ska vara, barnen ska flytta och bli vuxna. Man vet ändå alltid var de finns, och när man längtar är det bara att ta telefon och ringa, eller åka dit…Det är så det ska vara, i det normala livet, där du har dina barn omkring dig. bathingkids[1] Vi är så glada att vi har Magnus och Maria. Magnus tycker säkert jag ibland ringer för ofta, men det gör mig lugn att bara höra hans röst. Det får han ta;)En rädsla har jag jämt, att ngt ska ha hända honom. Jag har liksom en oro om alla mina nära, som är väldigt jobbig. Jag skulle vilja sätta alla mina nära och kära i en bubbla där de var skyddade ifrån allt. Jag förstår att det har med min ångest att göra, jag försöker bryta mina tankar. Men rädslan att mista igen, finns hela tiden.

.blom160[1]

Idag har vi även varit ner till farfar. Jag hade bakat bullar så vi tog med en påse. Kaffebröd det är ngt han gillar mycket:) Han var så glad och verkar må riktigt hyfsat, att det sedan är som det är, kan ju ingen påverka. Det är iaf skönt att han finner sig där. Pratade även med farmor, hon lät mkt piggare och gladare, det gör mig /oss glada också:) Allt löser sig, sa gubben och sket i badkaret:)

version-5d7cc58d375e3717134135bcfb4195f5[1]

fredag 22 januari 2010

Tulpaner värmer själen!

DSCN1503

I går var min vän Lena hit:) Den här fina tulpan buketten hade hon med sig, i min färg:) Finns det något vårligare än tulpaner. Det ger en hopp om att det kommer en ljusare tid. hartje-klein-glitter-1-1[1]Blir så glad av att se och träffa Lena. Allt hon gått igenom /går igenom och ändå har en så positiv “se på fan glöd”. Det beundrar jag verkligen om ngt här i världen. Hon har ju inte sett Karlsson på ett tag, och undrade var min Kattunge var;) Lilla Karlsson, liten men så stor. DSCN1440 Nu förtiden kan Frida (den lilla) och Karlsson vara nära varandra ibland, utan att Karlsson bara ska busa. Gammel Frida orkar inte med såna rackartyg. Kolla svans skillnaden

hartje-klein-glitter-1-1[1]

Har även i veckan hunnit med en lång stund hos svärmor, vi surrade om livet, att det gäller att vara rädda om varandra. Vi pratade om saknaden av Josefine, med allt vad det inneburit. Hur livet har blivit (och en massa mer som bara var för oss;) Vi åt även årets första semla;)

semla[1]

Känns bra att jag hunnit och framför allt ha haft ork att vara social, är ju verkligen inte alla dagar jag tar mig för att vara det. Sån är jag i nutiden. Har haft en konstig känsla, konstiga drömmar. Jag vet att då måste jag göra det jag känner, göra saker och inte spara till en morgon dag. Jag vill att alla ska ha det bra, men det blir det, så småningom.Var sak har sin tid!hartje-klein-glitter-1-1[1]

Idag har min elektrod dragits ur igen. Uppsala ringer idag eller måndag och utvärderar det hela. Om det nu är ngt att utvärdera:/ Jag skickar en krya på er kram till gullungarna, Magnus och Maria, de ligger genomförkylda båda två.

kattros98KKu76Ng[1]

Ja för övrigt så knallar det ju på, och småspringer. Alla är lika frågande…var tar tiden vägen???

hartje-klein-glitter-1-1[1]

2003_0612_063208AA

torsdag 21 januari 2010

Det finns en glädje större än sorgen, glädjen att minnas!due[1]

DSCN0710DSCN0789

love2[1]

DSCN0741

DSCN0753

tisdag 19 januari 2010

Orka!

e[1] Jag känner mig så otillräcklig. Jag VET att jag inte borde göra det. Jag ser på Micke att han känner sig trött. Men nej då det är han inte:/Jag vill ju att även han ska ventilera sig. Frågar ngn NÅGONSIN, honom hur han mår??? Förutom jag då? Jag tror inte det! Män i allmänhet har inte ett lika socialt nätverk som vi kvinnor, de talar inte om jobbiga händelser. De är ensamma på ett annat vis. Jag är rädd att det helt plötsligt blir för mkt. För oss båda! Han är oftast den starka, trygga som tar hand om allt. Ja ibland är det för mycket. Just så känns det nu!d1948a0f110302a3[1] Jag var iaf ner till världens bästa Unni på lite själa vård. Ja vi hann med lite hårvård också;) Det tar lite tid för oss när jag är där. Mkt har vi att avhandla. Sen ska det fikas och hinna surra med goa Ingela. Hon hade så mkt fint i sin affär;) Alla klädsugna gå dit så mkt fint b.la tunikor i helt underbara färger.

söndag 17 januari 2010

lördag 16 januari 2010

Uppsala akademiska, final!

rosedov[1]

DSCN1484 Här går elektroden in vid undre delen av skulderbladet och fram mot revbensbågen. Under prov tiden lägger de bara själva elektroden i bröstkorgen, kopplad till en mätare/batteri, utanför kroppen. Hade det fungerat så hade de vid en senare operation, lagt sladden in under skinnet och elektroden kopplat till ett batteri som läggs i ett snitt i nedre delen av buken.DSCN1483

De fixade och trixade innan det ens blev ngn liten kontakt. Blev en snabb liten kontakt, men resulterade bara i en kramp. När de ökade styrkan så högt de kunde, då skulle jag egentligen (om nerv fan fungerat)inte kunnat ligga still. Jag kände inte ngt alls!!! Jaha vad nu då? Ja, nerverna vid lungan (där dränet suttit, vid mina lungkolappser och operation, är för skadade.) Nu finns bara ärrvävnad och nerver, som inte kan sända eller ens ta emot riktiga signaler. Skit.Tyvärr jag är så ledsen men du få leva med det här, sa dr.Trodde jag var förberedd!! Ändå får man benen undanslagna, och inser, att jag inte alls hade låtit bli att hoppas! Säger som Josefine, ORKA,….med det här livet!! (Tack till er som bryr er) Trots min sorgliga person:/ Som jag egentligen inte är. I dåtiden före "lungfan" och allt annat runt mig/oss, var jag stark som ett urberg. Kanske blir jag det ngn gång igen...Den som lever får se!!!

fredag 15 januari 2010

??

ledsen1[1]

torsdag 14 januari 2010

Vardag, vänner, vecka!

yg2[1] Det känns att nu är vardagen igång igen. Dagarna snurrar iväg som vanligt. Denna vecka har jag mest jobbat em, och kvällsturer. Det är tur att det är så varierande schema, annars skulle jag aldrig hinna träffa mina goa vänner. I förrgår var bästa Ulla här;) Surr och fika, bjöd på torra gamla julbullar gjorde jag med;) Men men de ska ju ätas upp de också:)

ma128[1]

I går var det tjugondag Knut, och julen dansades ut, så därför måste ju även julbullar få ett slut;) Jag tycker faktiskt att det är ljusare ute (eller är det bara för att det är snö?) Nej, men dagarna är längre, det finns hopp om en vår ska ni se! Eftersom det är vänner vecka så kom Maria och lilla sötnosen Isak idag. Så stor han blivit lilla gullungen. Fick ett så fint kort på honom!DSCN1479 Alltid lika trevligt att ses. De vänner jag inte hunnit träffa den här veckan ska jag försöka få till en date med nästa vecka;) Men har talat i tfn med de iaf:)

vänner[1]

Det är bara så här jag har energi att träffas, vill inte ut på någonting, utan bara ses och surra med mina närma vänner. Det är det som ger energi. Positiv energi. De vänner som står när stormen ryter. Sen finns det en del vänner som inte orkar med när andra har problem, som inte orkar stå kvar. För de har fullt upp med sig själva. Grattis till dem, måste vara skönt att bara släppa det som känns jobbigt! Alla har ett eget val!

DSCN0669 tinkstar DSCN0701

Vad jag saknar er mina änglar. De glada och positivaste människor som funnits på vår jord. Är det då konstigt att saknaden är så stor? Nej! Jag tittar ofta på korten från våra resor, jag är så jätteglad att vi hann med det. Men det var som alltid mamma, som med sin positiva pushning, fick mig att våga. Älskar er för alltid, saknar er, i evighet.