torsdag 9 april 2009

Bilder av saknad, Påsk men inte glad......

Ja kanske inte glad .........men ändå påsk! Micke är med Magnus ut och tittar lite i bil affärer, han vill köpa sig en bil, så det är bra att han har en väldigt bil intresserad far!
Anna-Carin och pappa kom ner till mig och fikade lite. Lilla pappa han för mammas traditioner vidare han, kom med världens finaste påskblomma både till mig och syster, han kan han älskade pappsen.Vi satt och funderade hur livet var när livet befann sig i tiden före......Josefine och Matilda målade sig fina, och ritade påsk kort, sedan drog själva påskeriet i gång (lilla Ted fick äran att vara med när han växt till sig lite). Jag och syster tog oss lite cider i oftast soligt väder, innan den stora goda påsk middagen som mamma alltid gjorde.....Fy jag hatar det ordet, gjorde.....det är ett så laddat ord, som jag förknippar med saknad....Jag har än inte orkat haft någon middag, varken jul eller påsk, det känns så fel, jag vill så gärna, men klarar det inte, det är så starkt förknippat med Josefine, hennes glädje när det var lite festligt, när alla träffades och hon fick duka fint, och hjälpa mig i köket. Min lill piga, du som sa att, jag kommer alltid hjälpa dig mamma för det är så roligt när det kommer gäster..Vi åker bort i helgen med Magnus och Maria, äter lite gott och umgås, försöka ta tillvara det vi har, och det är mycket. Men det spelar ingen roll jag vet att vi har mycket, men saknaden är större än glädjen så är det......fortfarande. Jag önskar såklart och hoppas att den dagen kommer då vi kan glädjas igen, glädjas att vi har fått haft Josefine, glädjas åt att vi är en familj, glädjas åt livet......Just nu så lever jag inte, bara överlever, knappt det.....Är bara heligt förbannad på att livet ska få jävlas så här, att livet bara valde att fördärva allt det vi hade. Andras liv bara rullar på, och är så in i helv.. trött på männsikor som aldrig varit i närheten av svårigheter, oftast är de dom som i sin lyckliga enfald aldrig haft svårigheter som tror sig veta hur jag ska må och reagera... ge mig styrka.Josefine var den tacksammaste av alla, hon kunde konsten att glädjas åt allt, smått som stort. Jag tittar på snödropparna utanför hennes fönster och tänker. Varje morgon när hon vaknade och jag dragit upp rull garndinen sa hon, mamma kolla, det har kommit fler blommor, det är ett vårtecken det!! Sen kunde hon ta sig ut och hasa sig ner ur permon för att plocka några och komma in med till mig. De här blommorna ställer vi på bordet mamma för nu tror jag snart det blir sommar nu för allt börjar bli så grönt!!!!!!Fy sjutton, ja det blir nog snart sommar, en sommar jag bävar för, så många minnen att ta sig igenom ......igen......Ja ja den som lever få se......Jag önskar iallafall alla mina nära och kära, vänner och djur en om inte glad påsk, så iallafall en trevlig helg. Jag är så bitter så inte ens blåkulla tar emot mig......men ja e int bitter..............