Älskade lilla unge, kan inte fatta att du varit borta från oss så länge. Det är en sådan konstig känsla, för samtidigt som det känns som igår, så känns det ändå som i ett annat liv…Livet som vi hade då. Nu går vi liksom bredvid livet och väntar, men vet inte vad vi väntar på. Eller jo det vet jag nog, vi väntar på att livet ska få plats i sorgen. Men nu så finns bara plats för sorgen. Livet följer liksom bara med….på köpet! Josefines första födelsedag har vi klarat av. Jag ser det inte som att ha klarat av, utan bara en saknad över att hon inte fanns här.. Vill än en gång tacka alla som var till Josefine med blommor, så fint. Hon skulle ha sagt åh herregud va blommor….Hon sa ofta så, åh herregud…Veckan som gått har haft trevliga stunder också. Mina vänner som jag kan gråta och skratta med. På måndagen var ju Ulla här, tisdagen Lotta och torsdagen Maria och lilla fina Isak. Sedan har jag ju mest jobbat, men vill gärna klämma in det här besöken, säger som kloka Ingela, de är mina lyckopiller!!!.
Lilla Karlsson har blivit riktigt hem tam nu, verkar trivas kanon, så gosig. Men är lite avis för han vill sova bredvid Micke, men jag får ju ha Frida katten bredvid mig. Tänk vad djur iaf kan få en att slappna av. De känner också hur man mår. Alltid när jag sitter och gråter kommer Frida och hoppar upp i mitt knä, som tröst.
Pappa fick även svar i veckan, frisk som en nötkärna, hoppas hoppas det får vara så. Vad mamma skulle varit glad att han fått vara frisk så länge nu,oj vad de hade kunnat resa, som de älskade, ja mamma mest förstås men pappa hängde med som katten ungefär….Lilla mamma, hoppas Josefine och du har det bra och att ni inte ser alla våra tårar, fast ser ni dem så förstår ni, ni var bäst på det att tänka på andra…båda två…För övrigt så är det ett djävla tjat om svin influensa, läste i tidningen idag att alla inom vården i Fagersta kommun skulle vaccineras…ursäkta, det tänker jag inte alls det. Huvudsaken våra brukare vaccineras…Så uppskruvat av media i vanlig ordning, nej vaccinera riskgrupperna som det brukar göras men jag tänker inte låta mig skrämmas, som är frisk….eller ja lite knäpp, men det hjälper ju inte att vaccinera bort! Jag hoppas min vän L får vaccin snabbt. Jag blir orolig när hon vistas så länge på sjukhuset och när de här viruset börjar hoppa. På med ansiktsmasken L. Tur att tfn finns så jag kan uppdatera mig om dig, tjatig är jag säkert men jag känner mig liksom lugnare när jag får höra rösten på dig. Oj vad du har mkt att läsa när du kommer hem vet ju att du kommer gå igenom varje sida i bloggen;) Nu blir det jobb hela helgen, men är lite ledsen att jag jobbar kväll i morgon, för du fyller mostrus lilla Matilda 18 år:)
