En underbar gåva!

   

Jag vet inte var jag ska börja, min förmiddag blev helt omtumlande idag. På ett positivt sätt, fast många tårar, men skratt också…..faktiskt!! Jag hade frissa tid vid världens bästa Unni i morse, blev lite slingor som upplyftande i mitt mörka deprimerande hår….jag blev lite solkysst i skallen. Men det var inte det som var omtumlande för mig. Utan detta. Jag åkte lite tidigare till Unni för att hinna träffa världens bästa Ingela, min terapeut;) Hon har ett mkt trivsamt mottagningsrum;) med julgirlanger i ena hörnet*fniss*, väggarna är fulla med vackra fotografier på hennes nära och kära, helt enkelt ett rum där man kan andas, utan att förställa sig. Vi talar förstås om livet, hur det går för mig/oss, hon förklarar så bra hur man får lov att vara i detta som kallas vår vardag. Genom tårar som blir till skratt, delade vi på hennes grin trasa- som är fylld med läppstift och mascara fläckar. Jag måste flina lite nu med, när  jag tänker på att vi sitter där på varsin sida om bordet och vi gråter, hon hämtar sin trasa och säger vill du ha ett hörn hahaha. Så nu har jag fuktat in trasan med mina tårar också. Sen är det ju så att det finns människor, sen finns det MÄNNISKOR med hjärtan av ärlighet. Som finns där när man minst anar det. Ingela är en sådan. Våra vägar har mötts genom sorgen.

Jag har en liten sak till dig, säger Ingela, jag hade tänkt ge dig den på årsdagen, men du får den nu i stället sa hon. Sen tar hon fram ett rosa fint litet knyte. Jag blir alldelens rörd och tänker vad har hon nu hittat på. Öppnar det fina knytet och tar ut ett underbart fint halsband. Jag tänker så mkt på dig och jag vill att du ska ha det säger hon.

Fina gulliga Ingela. På halsbandet sitter en fin rosa ängel och på kedjan 2 plattor där det på den ena står Josefine och på den andra, Alltid Nära.

Oj vad jag grät, för att halsbandet var så underbart och för att Ingela beställt det till just mig. Ja, jag blev så glad och överraskad att jag hela tiden inne hos Unni sedan satt i andra tankar. Jag blev verkligen helt överraskad, och det tog fram alla mina inre känslor. Jag sa flera gånger till Ingela, men varför köpte du det till mig? varför tänker du så på mig? Visst är det väl konstigt att hon som själv upplevt så svår sorg, har ork att tänka på mig. Herregud vad glad, och stolt jag blev. Halsbandet kommer jag bära med stolthet och kärlek. Kärlek över att jag har en vän som Ingela. Tack min VÄN.

På eftermiddagen kom Ullas, Helena hit. Hon är hemma från Linköping denna vecka så jag passade på att ta hit henne på lite fika, och förhör om stadslivet;) Hon ville ju såklart hälsa på Karlsson också, så jag får ju inte ta åt mig hela äran av besöket…hon ville se Karlsson…också;) Ulla är i Scottland, så jag fick låna Helena helt själv!!:) Mysigt att ses, jag saknar flickorna som Josefine hade närmast sitt hjärta.