Tankar till midnatt!

Ett litet kvälls inlägg. Först vill jag hälsa min vän L välkommen hem igen, efter flera veckors sjukhusvistelse. Tänk att du varit hemifrån så länge, och jag har inte ens kunnat vara till dig på lasarettet, klarar inte av att åka dit sedan vi miste Josefine. Men du vet att jag tänkt på dig varje dag och istället ringt och trökat på dig….ja i mellanåt skickade ju jag mess också, så du slapp lyssna på mitt tjat, skönare att bara få läsa det ibland också;) ;)Du är en sån kämpe, och det beundrar jag dig för.( Blommorna här ovan är bara till dig L) Det känns som en evighet sedan det var sommar, och du och jag satt i Rättvik och surrade i solen.

Lång jobb idag 9 till 20, jag kan säga att ja i dag var dagen lång, mkt lång kändes det som. Hade ett flög i “lungfan” på jobbet, tänk att något i kroppen kan göra så förbannat ont. Tog tabletter och gick undan tills jag kände mig lite bättre. När jag kom hem tog jag till det tunga artilleriet. Kanske är det lungan som vill jävlas extra nu, så jag ska känna mig lite mer positiv till op., som jag oroar mig lite för…Fast jag säger hela tiden till mig själv, varför oroa mig? Hm nej jag gör nog det inte så mkt, det blir ju som det vill iaf…det också!!!!

När jag kom hem hade Micke gjort lite mysigt,( tack för att du alltid finns). Vi tittade på Här är ditt liv, med Mikael Persbrandt, finns bara ett ord om honom….så bra!!! Annars så rullar det på, funderar på mkt, som alltid. Allt här hemma känns så tomt, glädjelöst, och ekande stort för oss….Kanske skulle få mer ork och energi av att börja om någonstans, tungt att fundera på stora frågor, jag önskar någon bara kunde säga, så här ska ni göra….Kanske får jag svaret i ngn dröm igen!!! Jobb i morgon igen. Så nu blir det läggdags med Karlsson vid min sida. Tills Micke kommer då byter, ja inte jag ,men Karlsson byter sida, för sova vid Micke det ska han.*fniss*

Håll med om att han ser ut som ett litet lodjur,,,,