Så mkt blommor som alltid, hos Josefine, men bakom alla, har jag planterat ljung i hennes färger…Nu väntar en lång, höst, och vinter. Det känns bara så jobbigt.
Jag finns inte bland er, men jag finns ändå. Jag hör era böner, jag älskar er så…..
Här bloggar jag om livet,och saknaden över vår dotter Josefine, som är en stor del av mitt liv! En kamp att överleva saknaden.Skriver även
www.jozzan.com
(Minnes sida för vår dotter Josefine)