fredag 9 oktober 2009

Livets dike!

Att livet kan vara så förbannat svårt. Jag befinner mig just nu så långt ner i diket som jag kan. Livets dike! Jag vet inte om det är alla datum som närmar sig. Det är dessa datum jag fasat för, om det är därför jag mår så in i helvete dåligt….med stora ord… DÅLIGT… Det känns som jag kastats bakåt, äts upp av ångest. Mina känslor och min förtvivlan är desamma som för ett år sedan…..snart…Snart kommer de datum jag fruktat för en längre tid. Dessa datum som kommit alldelens för fort, känns det som. Detta blandat med min “lungfan” gör att livet för tillfället inte är värt ett skit…Ja, jag vet jag vet att jag har mkt att glädja mig åt, men inga ord hjälper mig nu. Arbeta fungerar och tur är väl det! Men så fort jag kommer hem???? Jag vill bara lägga mig under en filt, och få vakna upp ur denna jäkla mardröm…..Det enda jag kan säga är, hur kan livet vara så förbannat svårt???

SAVE0007
Du som älskade livet!

Vår lilla flicka, du som gav oss så mycket kärlek och stor lycka. Hur kan livet vara så orättvist, vem bestämde att du ifrån oss skulle ryckas?

Vart vi än i världen, eller i universum, oss vänder, så kan ingen tala om för oss, meningen med att något sådant här händer.

Likt en fjäril som vecklar ut sina vingar, likt denna fjäril, så går vi vidare i livet, på darriga ben och vinglar.