11 månader…..

11 månader har gått, sedan vår ängel lämnade oss. Lämnade oss? Kanske är det fel ord. Sedan hon inte fick vara med oss längre är ett bättre ord. För det hade hon velat, vår egen livsnjutare, det var Josefine det. Tänker så ofta på mina ord till henne, den där kvällen strax innan hon ens hade hamnat på lasarettet. Det var en kväll då jag sa godnatt till henne och fick den vanliga natti kramen.Jag sa då, du lämnar väl mig aldrig?….Men mamma varför säger du så svarade hon och fnittrade!!Äh, sa jag, du vet mamma är lite rädd att bli ensam, när du växer upp och inte har tid med mig och mitt tjat. Vem ska då tjattra med mig?..Men mamma du är bra tokig du, jag skulle väl aldrig lämna dig fattar du väl, jag kommer jämt finnas med er!!!Nej men så blev det inte. Nu är innebörden av ordet lämnade, ett fruktansvärt ord för mig!Vi har varit i Gävle i helgen jag och Micke. Ville bara komma iväg på ngt. Bodde på ett fint hotell mitt i stan. Vi strosade på stan, och vi var på bion, flickan som lekte med elden. Den var bra, men otäck, och jag tycker nog att den första var bättre. Men det brukar ju ofta vara så, den andra kanske inte egentligen är sämre. Men man har liksom högre förväntningar, så det kanske är därför man för det mesta gillar del 1,i filmer mest.Det är så här resten av vårt liv kommer att se ut. Jag och Micke. Vi måste lära oss planera egen tid, fast tillsammans. Vi får tvinga iväg oss att göra ngt, när vi väl gör det så känns det ok. Vi måste försöka ta hand om varandra, så att vi tillslut inte bara har sorgen gemensamt, vissa dagar känns det faktiskt så! Men det är ju för att sorgen är så stor, så livet får liksom inte plats. Jag har lärt mig att dessa dagar då det känns alldelens åt helv.. jobbigt. Då går jag och lägger mig, och hoppas på att morgondagen ska bli bättre.Magnus och Maria har bott här i helgen och tagit hand om Karlsson, Frida tar hand om sig själv;) Jag tror de hade trivts som hus och kattvakt…. Tack mina gullungar!! Älskar er!

När vi kom hem åkte vi ju direkt till lilla gumman och tändande ljus. Vi sprang sedan upp till syrran, för att hinna träffa mostrus lilla Tildus som var hemma från Sthlm i helgen.Vuxna, vackra tjejjen! Glad och go! Matilda och Josefine är på dessa kort härunder. När vi tittar på dessa bilder, så gör det så ont, att inte Josefine får vara med och dela allt i livet med oss.Att hon inte får vara med och påbörja sin vandring i det vuxna livet. Älskar och saknar dig alltid vår älskade, ängla skatt!!Du är aldrig ensam, vi finns alltid med dig, dag som natt år efter år in i evigheten, älskar vi dig…