Förra året på Classic veckan. Först har Josefine varit och köpt en Classic t- shirt, sen var ängla skatten ut och tog en öl med Micke. Ja hon drack inte då förstås, men var noga att påpeka att nästa år när jag har leg, då när jag är 18, då ska jag beställa in en öl och se vad de säger. Jag är så liten i växten så de kommer aldrig tro mig när jag säger att jag ska ha en öl, haha vad de ska få när jag visar mitt leg… .
Den dagen kom aldrig, hon hann beställa sitt leg, men hann aldrig hämta ut det. Dagen då hon skulle få visa att det minsann inte sitter i längden att ha åldern inne, fick hon aldrig uppleva. Josefine hade en underbar sista sommar, pigg och glad funderade hon inte så mkt över hur allt skulle bli till hösten när dialysen startade. Det vi märkte hennes sista sommar det var att hon var svälld, och trött, fast hon erkände det aldrig, vår underbara lilla kämpar tjej. I kväll när vi gick bland bilarna och alla glada människor, så var det en sådan saknad så det värkte i hela kroppen. Tårarna brände hela, hela tiden. Jag blundade och hörde bara Josefines ekande skratt, hennes lilla mjuka hand i min, ryckandes att jag skulle kolla än hit än dit. Vi var tillsammans och vi hade det så bra, varför fick vi inte fortsätta med det, varför, varför? vem bestämmer när ett liv ska ta slut???När det är som ledsammast, så ringer Magnus och säger vi funderar på att komma i morgon till på torsdag för Maria är ledig….. Åh vad glada vi blev, älskade unge, ser så fram emot att få lite liv runtomkring oss för ett tag. Vad gjorde vi utan er???
