tisdag 31 mars 2009

Tårar i skymundan!!!


Sitter här och funderar på vad man ska fundera om?????En skön sommar dag, livet för 20 år sedan eller bara lite allmänt tugg????Tror jag tar allmänt tugg, idag är en sådan dag då jag bara finns, knappt det. Varit till Dr idag, en mycket bra sådan, träffade honom precis efter att lilla änglaskatten lämnat oss, han skulle hjälpa oss med lite papper och mediciner då. Idag var jag till honom igen, fast i ett helt annat ärende förstås. Det kändes bra att träffa honom igen, jag behövde inte göra mig till, han förstog ändå hur jag mådde. Fast andra sidan så var det ju inte därför jag skulle träffa honom, inte för sorgens skull menar jag,svammel.., men blev glad att det var just han som hade tid idag. Det jag sökte för resulterade i att han hittade andra saker än det jag sökte för....som han måste utreda, hm, nya prover i morgon igen. Men är väl så när man man mått skit så länge, så har det lättare att få följdsjukdomar.......sen är det ju så, jag veeeeeeeeeeeeeeet skäll inte, jag väntar alltid för länge när det är något, jag vet inte varför, är ju inte rädd för läkare eller så, känner mig bara så jäkla obekväm när det handlar om mig.....nej nu släpper jag det och inväntar prover i morgon, vad ska man oroa sig för innan man har något att oroa sig över....nepp......jag är aldrig mer rädd för någonting det värsta har hänt.......den som lever får se......ivanlig ordning. Nej jag får lov att vara som jag är, när jag inte blev som jag skulle.......Josefine vår älskade ängla skatt hur ska jag bära mig åt med allt, och hur ska jag någonsin få ork igen?? Snälla lilla hjärtat kom till mig.....iallafall i drömmen......