Hemma igen efter en riktigt skön helg i Örebro, bodde på Elite hotel, kan verkligen rekommenderas, jättefint rum, och mitt i stan:) Vi var lediga på fredagen så vi drog i väg på fm, ner till vår ängla skatt först, kommer aldrig att vänja mig vid att åka utan josefine, känns som vi sviker henne när vi åker ifrån Norberg, knäppt ja jag vet, men just så upplever jag allt jag gör utan henne som orättvist, hon som älskade livet får inte vara med.....Nu hade jag vi ju henne med ändå inte fysiskt, men iaf ett kort på sängbordet.
Fredagkvällen gick vi på bio, vi såg, män som hatar kvinnor (stieg Larsson) oj vilken bra film, handlade som sagt om kvinnovåld, av en helt psyko man...förstås....Sov gott gjorde vi, så konstigt jag tycker det kändes bättre när jag visste att jag hade Josefines kort bredvid mig, sjuk???nej inte ett dugg....
Lördagen strosade vi bara planlöst på stan, fikade , käkade, fikade lite till.. Hade ingen handlingslust förstås, men roligt att bara titta på alla människor, var in i flera heminrednings butiker och kände faktiskt vårkänslor av alla färger som fanns. Visst är det konstigt att våra dagar är så gråa och tankarna svarta, och runt omkring bara fortsätter världen sin gilla gång, årstider, färger. Allt förändrar sig, men inte vi som befinner oss i det jävliga att inte längre få ha vår ängla skatt kvar. Jag tänkte där jag strosade att undrar om det lyser sorg om mig? Men vet ni, då får det väl göra det, säger som Josefine så ofta sa, orka, orka bry sig!!!!!
På em sammanstrålade vi på hotellet, för att plaska av oss lite innan middagen. Jag sitter i fotöljen och funderar då micke kastar en trave disktrasor i knät på mig och säger kolla vad jag köpt på clas olsson.....hm pucko.....jaha säger jag och tar de och ska kasta vidare packen och ser då att det ligger en present där, jag blir förstås tårögd när det visar sig att det är ju det han ville att jag skulle se, paketet, jag öppnar paketet och däri ligger ett så fint halssmycke med en ängel.......bara för att du ska veta att vår ängla skatt alltid är med.....ja ,jag behöver inte säga mer......ni förstår.........gråt och en sån glädje över att ha just Micke vid min sida, älskar honom, och han har det största hjärtat någon kan önska. Att sonen senare ringer och har vunnit en skaplig summa pengar på trav, ja det gjorde ju inte helgen mindre trevlig, han om någon är så värd den vinsten.
Eftersom den här bloggen lever sitt egna liv med bilder här och där....hamnar aldrig där jag vill, så är det ett litet potpurri av helgen, rosen med stenen är till Josefine, det enda jag handlade........varför, varför känns allt så meningslöst, jag menar då bara för mig själv, jag struntar i allt, jag som alltid älskat att baka, pysslat i hemmet, just nu har jag inget intresse för någonting......Men jag älskar alla mina nära och kära och är så rädd om dem, hur jag än verkar, så tvivla aldrig på min kärlek till er!!!...Jag hoppas att det ska komma en dag då jag känner att, jo men jag kommer kunna gå vidare och leva med sorgen, istället för att bara leva i sorgen........TA hand om varandra....livet går inte i repris....är väl i och för sig en jävla tur det....när jag tänker närmare på det.......kram
