måndag 9 februari 2009

Sol, gråt och semlor!!!!!



Jobbade eftermiddag idag, hade en riktigt jobbig förmiddag, avskyr att vara själv här hemma med alla tankar som bara tar över allt, kommer inte ifrån tankarna hur mycket jag än vill, de bara maler på hela tiden. Vädret är ju helt underbart, så vackert ute. Tog en promenad på fm och snön gnistrade i solen och som vanligt när något är riktigt vackert så bara gråter jag, det känns på något sätt så konstigt att jag upplever allt fint eller trevligt så känns det bara ledsamt och orättvist att inte Josefine får vara med och ta del av det som sker. Kommer aldrig, aldrig att se någon mening med att hon inte finns hos oss, det finns ingen mening med allt som sker så är det bara....helt jävla meningslöst...Josefine älskade djur stora som små, hon älskade sin lilla Pellan hennes egna lilla kanin, hon var så rädd och undrade jämt hur gammal vi trodde Pellan kunde bli, hon var så rädd att den skulle dö, och nu blev det i stället hon som lämnade Pellan. Frida är vår katt som finns kvar och det var också den som sov bredvid henne varje natt, hon sitter fortfarande och väntar bredvid Josefines säng på kvällarna. Änderna i rättvik såg Josefine som sin stor mamma, alltid kom hon farandes med bröd till dem. Varje morgon stog de utanför förtältet och tjattrade tills de fick sin brödfrukost. En hel djurvärld har nu mist sin bullmamma. Fast hon hade det mesta hon ville ha så fanns alltid en önskan om en egen hund, vi hade bestämt sedan tidigare att hon skulle få en hund när vi kommit igång med allt, det skulle hon få som som en morot för att orka med allt som blivit, tyvärr hann vi aldrig få ge henne sin alldeles egna hund. Såhär i efterhand så var det nog tur för då skulle vi ha en vovve som bara sörjde sin matte, och hundar känner ju verkligen av hur männsikor mår så denna hund hade säkerligen blivit mkt sorgsen. Jag hoppas hon har fullt med djur omkring sig där hon är för det var hennes liv att få känna sig behövd av djuren, vår lilla skatt.
För övrigt hade jag en trevlig kväll på jobbet och fick träffa lite glada människor, åt den första semlan idag, en gullig jobbarkompis bjöd laget runt, och tänk när jag åkte från jobbet gjorde jag det med ett leende, älskar mitt jobb och är så glad för det....Sov gott min lilla änglaskatt vi saknar dig dag som natt. Kram alla mina vänner och till er jag inte känner/Lena