Tulpaner värmer själen!

I går var min vän Lena hit:) Den här fina tulpan buketten hade hon med sig, i min färg:) Finns det något vårligare än tulpaner. Det ger en hopp om att det kommer en ljusare tid. Blir så glad av att se och träffa Lena. Allt hon gått igenom /går igenom och ändå har en så positiv “se på fan glöd”. Det beundrar jag verkligen om ngt här i världen. Hon har ju inte sett Karlsson på ett tag, och undrade var min Kattunge var;) Lilla Karlsson, liten men så stor. Nu förtiden kan Frida (den lilla) och Karlsson vara nära varandra ibland, utan att Karlsson bara ska busa. Gammel Frida orkar inte med såna rackartyg. Kolla svans skillnaden

Har även i veckan hunnit med en lång stund hos svärmor, vi surrade om livet, att det gäller att vara rädda om varandra. Vi pratade om saknaden av Josefine, med allt vad det inneburit. Hur livet har blivit (och en massa mer som bara var för oss;) Vi åt även årets första semla;)

Känns bra att jag hunnit och framför allt ha haft ork att vara social, är ju verkligen inte alla dagar jag tar mig för att vara det. Sån är jag i nutiden. Har haft en konstig känsla, konstiga drömmar. Jag vet att då måste jag göra det jag känner, göra saker och inte spara till en morgon dag. Jag vill att alla ska ha det bra, men det blir det, så småningom.Var sak har sin tid!

Idag har min elektrod dragits ur igen. Uppsala ringer idag eller måndag och utvärderar det hela. Om det nu är ngt att utvärdera:/ Jag skickar en krya på er kram till gullungarna, Magnus och Maria, de ligger genomförkylda båda två.

Ja för övrigt så knallar det ju på, och småspringer. Alla är lika frågande…var tar tiden vägen???