Ledig helg!

En söndag som känns bättre än gårdagen iaf. “Lungfan” hade en av sina spökdagar igår, då det är som värst. Kan ju ha varit extra tryck eftersom elektroden drogs ur i fredags, svullnad emot nerven kanske. Önskar så att det hade hjälp, men samtidigt är det ju jag, så varför är jag inte förvånad. Men tär på mig det gör det. Vi var ut och åkte en sväng igår, käkade på Jensens i Västerås, gott! När vi kom hem var vi upp till kära syster och familj. De har flyttat upp sitt sovrum. Matilda har ju flyttat nu så de tog över hennes rum, så fint blev det. Det är ju så det ska vara, barnen ska flytta och bli vuxna. Man vet ändå alltid var de finns, och när man längtar är det bara att ta telefon och ringa, eller åka dit…Det är så det ska vara, i det normala livet, där du har dina barn omkring dig. Vi är så glada att vi har Magnus och Maria. Magnus tycker säkert jag ibland ringer för ofta, men det gör mig lugn att bara höra hans röst. Det får han ta;)En rädsla har jag jämt, att ngt ska ha hända honom. Jag har liksom en oro om alla mina nära, som är väldigt jobbig. Jag skulle vilja sätta alla mina nära och kära i en bubbla där de var skyddade ifrån allt. Jag förstår att det har med min ångest att göra, jag försöker bryta mina tankar. Men rädslan att mista igen, finns hela tiden.

.

Idag har vi även varit ner till farfar. Jag hade bakat bullar så vi tog med en påse. Kaffebröd det är ngt han gillar mycket:) Han var så glad och verkar må riktigt hyfsat, att det sedan är som det är, kan ju ingen påverka. Det är iaf skönt att han finner sig där. Pratade även med farmor, hon lät mkt piggare och gladare, det gör mig /oss glada också:) Allt löser sig, sa gubben och sket i badkaret:)