Idag skulle älskade mamma fyllt 65 år. Jag hoppas att det var mamma som tog emot Josefine, någonstans på någon underbar plats. Där ni är tillsammans, och inte saknar oss lika mkt som vi saknar er!
.
Ni finns med oss i våra hjärtan i allt vi gör. Saknar er så det finns inga ord. Det är konstigt, när jag bloggar så känns det som att ni kan läsa vad jag skriver. Ofta får jag den känslan. Undrar om det är så?
Det är så ofta som jag tänkt, vad ska jag blogga för? I början var det ju mest för att skriva av mig känslor under första året. Det året har nu blivit ett och ett halvt. Fattar inte att Josefine varit ifrån oss så länge.Tror att jag aldrig kommer att förstå att hon inte kommer hem igen. Kanske är kroppens eget försvar, kan liksom inte ta in det ordentligt.
Mina känslor finns kvar, och de får ta det utrymme de tar. Ja, ja var sak har sin tid, och förmodligen bloggen sin.
Jag och mamma –05, då vi firade 100 år. Mamma 60 och jag 40!Mamma när hon trivdes som bäst, med barn och barnbarn!
Jag och min kära gubbe har idag 25 årig bröllops dag. Ja visst låter det helt sanslöst, så lång tid, och så mkt vi gått och går igenom tillsammans. Glädje och djupaste sorg, höga berg, och djupa dalar! Men vi står nu tryggt tillsammans, och vi är rädda om det vi har. Vi har varandra, det är vår trygghet.