onsdag 17 mars 2010

Spår!

DSCN1610 Så var det Lill lördag igen då! Mitt i veckan, onsdag! Det händer mkt hela tiden och jag hinner knappt sortera känslorna innan det blir ngt nytt. Jag kan känna glädje som krockar med vår mega stora sorg. Dessa känslor gör mig förvirrad och jag har svårt att få dessa känslor att samsas i min hjärna. Nu är ju min hjärna så spårad att den helst glider in på sorgspåret. Vet ni förresten att det är så att det blir banor i hjärnan,just som spår? Jo så är det, och det är lika med smärta.  Har man smärta år ut och år in så blir det ärr i hjärnan och även fast du blir smärtfri så går impulserna i dessa gamla spår och man upplever smärta. e[1]Herregud jag ska nog skola om mig till KBT- are!!Vore just den rätta, min hjärna måste ju se ut som en rallyväg, inga impulser vet var de ska ta vägen, bara ett konstant kortslutnings system där uppe;)

Ja ja jag vet ju varför jag har smärta iaf, pga. “lungfan”. Pratade med min dr i vås förra veckan. Åh vad jag laddade innan han ringde. Han var ju även Josefines läkare på Iva, han som kopplade in henne i respiratorn och följde oss där i 2 veckor. e[1] Kan säga att tårarna droppade bara jag hörde hans röst igen. Man slungas tillbaka och känner t.o.m lukten av sjukhus. Ska in och träffa honom i slutet av Mars. Han ska då lägga en blockad direkt i lungsäcken. Men inget att gnälla över, jag menar jag kan leva, jag kan jobba, är inte obotligt sjuk eller ngt, så det är bara att hänga i. Har man som vi sett och ser så mkt på nära håll, ja då är allt annat så litet i jämförelse.e[1]

Solen fortsätter iaf att lysa och det skulle bli mildare, vi går mot ljuset och det känns bra. Fick ihop lite bullar i veckan iaf så det finns ngt i frysen gjorde även ett par kaksorter, så kärringen har allt lite go i sig…även om det sitter långt inne!DSCN1604 Skulle vilja hinna så mkt mer, men är svårt att få tid till allt man vill när jobbet tar sin tid. Men huvudsaken mina kära vet att det är bara att ta tfn så finns jag där, alltid!!!

hjar12[1]