DEN ANNORLUNDA LYCKAN
av Kristina Grahn ur boken "Ett litet barn dör ett ögonblicks skillnad"
Du fattas vid vårt bord.
Vi tänder ett särskilt ljus.
Folk frågar ibland om jag kommit över dig än.
Jag undrar vad dom menar.
Du startade ett kugghjul i mig.
En kedjereaktion utan slut.
Framåt och bakåt.
Jag har vävt in dig i mig.
Likt ett garn som skiftar färg i en bildväv.
En magisk tråd som påminner mig om perspektiven.
och ger mig nya motiv med rötter i min själ.
Nej, jag har inte kommit över dig.
Varför skulle jag det?
Jag lever för det du gav.
Och jag är lycklig över att du nådde in i mig och förändrade mig tår för tår.
Det tror jag är din gåva till världen.
Med dessa rader avslutar jag denna blogg som för alltid kommer att vara tilldelad vår älskade Josefine.
Vi älskar dig och du är alltid med oss i allt vi gör. Du är aldrig ensam-
Vi fick låna en ängel som spred sitt ljus i vårt liv, i varje andetag….
Mamma och Pappa
Magnus och Maria.
