Vad är en människa?

Vad är manligt, vad är kvinnligt, vad är styrka, vad är mod?? Ja inte fan är det att stå och hån le, med geväret i ena handen och en blodigt varg liggandes bredvid fötterna!! Slakt skulle jag vilja kalla det. Ja jag skiter i vad alla jägare tycker, jag kommer aldrig tycka som dem. Jakt för nöjes skull, nej ursäkta mig, men då är det ngt fel, stort fel…Nöje att döda… Ni som inte tycker som jag, det accepterar jag, alla har rätt att tycka, tack och lov! För mig finns bara ett farligt rovdjur ...människan!! Livsfarlig både för sin egen och andra arters skull!!Tycker JAG!!!

Jag har jobbat från nyår och helgen. Nyåret gjorde mig panikslagen. Jag kände att jag inte skulle orka med ett lika jobbigt år igen…Som tur är så är vi två, då den ena faller får den andra ta emot…som så många ggr förr. Det är bara det, att ibland känner jag att det får vara nog….med allt. Jag har svårt att klara oro. Orkar inte heller med att se människor i min omgivning försvinna, på det ena eller andra viset, de jag tycker om…Gamla och unga. Det gör ont. Det man inte dör av det härdar…i helvete heller…på ren svenska..Det bryter bara ner en människa, mer och mer, det är det enda….Tjolahopp….Jag skulle bli mer positiv på det nya ;)året!!…Hoppsan…tur man inte gett några löften då…Nej nu ska jag gå ut och mata vargen….eller ngt ditåt;)

Året är 2010.

Det nya året är här. Det gamla slutade inte så roligt. Men inte pga vanligt nyårsfirande, utan andra omständigheter som rasar över oss. Som gör att man funderar över hela livets existens. Men men, nu tar vi nya tag. Det är inte lätt det här nya livet, som vi ska lära oss att leva. Så  det är inte heller då så självklart att vi vet, vad vi själva vill heller. Jag tillhör då inte skaran som ger några nyårs löften. Har lärt mig att de iaf inte håller. Men jag har lite funderingar om hur/vad jag vill  förvänta mig av det nya året iaf. Vad jag behöver göra för att ta hand om mig lite bättre. Så gott jag nu kan för “lungfan”. Jag är ju för sjutton som en gammal o- servad bil, ringrostig och stel. Hastighetsmätaren kommer nog inte över 1 km.Jag ska iaf in på ny operation av “lungfan” på neurokirurgen Uppsala igen. Har fått ny tid i Januari. Ja det blir den sista, vi får väl se hur det fungerar. Som vanligt har jag inga större förhoppningar. Jag tycker det är lika bra. Alla säger det är klart man ska hoppas. Men nej jag gör inte det. Om jag inte har några förhoppningar, då blir fallet ner,( om det blir så) inte lika långt och hårt! Vis som jag är;)…när det gäller prövningar….. i livet!  Det är riktigt fint ute nu, en vinter, som det ska vara, när det är vinter, snö och kall.

Magnus och Maria var på fest i Kärrgruvan på nyårsaftonen hos en barndomskompis till Magnus. De sov sedan över hemma hos oss. Fast vi märkte inte när de kom hem, men så mysigt på nyårsdagen då de käkade frukost med oss. inte ett dugg bakis var de heller:) Men så var det ju en mer familjär träff, eftersom det finns barn i huset. Så vuxna och förståndiga, de tycker att det inte ska drickas mängder i barns närvaro:)Ja tänk ungarna är vuxna, och har egna barn…..Jag som trodde att jag inte var så gammal! Men åldern är ju bara en siffra, som vissa dagar känns som en mkt hög siffra.

 

Tidevarv!

Kärlek är det enda som blir större, när man slösar med det!!! 

God fortsättning önskar jag er alla!!!!

Gott slut och Gott Nytt År!

   Jag vill önska alla mina nära, alla mina kära, mina vänner därute. Jag önskar er ett Gott Nytt År… Nu får vi gräva ner detta skit år 2009. Våra flesta nyårs firande hade vi tillsammans med “vår” Marie. Flickorna hade så mysigt, vi med för den delen. Ja vad ska man säga? Vad vi saknar dåtiden i allt vi gör. Saknar allt, alla Josefines vänner, hennes skola, allt som var vårt liv med Josefine. Lilla älskade ängla skatt…Marie firar nu i Ljusdal, jag hoppas du får roligt gumman. Vi har våra minnen, de finns alltid kvar, underbara minnen. Tack för alla år Marie! 

 

Var rädda om varandra vi har varandra bara till låns….olika lång tid!!!

Slutet nära!

    Ja så går det här året sakta mot sitt slut. Ett år som det känns skönt att lägga bakom sig. Inget kan iaf bli värre det kommande året, det värsta har hänt, inget kan någonsin bli värre. Hemskt, skulle det kunna bli, men värre? Nej aldrig. Jag suddar gärna ut slutet på 08 och hela 09, suddar ut och glömmer. Om det ändå gick! Människor går vidare i sina liv, träffar andra vänner, gör andra saker, går vidare helt enkelt. Jag upplever fortfarande bara en orättvisa, är både ledsen och arg, att livet bara får fortgå. Men Josefine får inte vara med, hon som älskade livet!!!

     

I går hade vi iaf en liten “efter” julafton med Magnus och Maria, pappsen kom också med julklappar till oss. Han kan han;) Mamma hade varit stolt över honom! Choklad och kuvert med innehåll;);)  Maria och Magnus hade köpt så fina jul klappar till oss. Micke och jag fick varsin ängla lykta, så underbart fin. Jag älskar änglar, har väl inte undgått ngn!

Sedan fick vi lukta gott grejor och godis förstås;) Gullungar vilken lycka att ni finns i vårt liv. I dag är det min sista lediga dag. Nu drar jag igång igen efter jul ledigheten. Det ska bli skönt. Men det går ju alltid bättre att vara hemma, när vi är lediga båda två. Men nu får Micke vara ledig själv lite längre, han får försöka klara sig utan mig*fniss*. Jobbar hela nyår också, men det gör mig absolut ingenting, firar inte ändå. Fast egentligen skulle vi fira i år, att detta skit år är över…Men glömmer allt helst!!

Mitt hjärta!

 

Dag för den late!

Heter man Karlsson, ja då gör man som man tycker. Det gör vår Karlsson! Bestämmer alldelens själv vad som känns bra. Jag vet att katter brukar gilla att ligga trångt och mjukt. Men att ligga hårt och att få ngn droppe vatten på sig med jämna mellanrum, det låter inte som ngn kattdröm. Jo det är det om man heter Karlsson,(hör Josefines fnitter i öronen).

Fick nästan be om ursäkt då vi kom hem och väckte honom, gäspade stort och tittade på oss och såg frågande ut. Han tycker tydligen han hittat en jätte gosig plats;)Nog för hans namne, Kerstin Karlsson också gillade bus med Josefine. De två spelade i samma liga;) Här är Kerstin och Larsa på besök i Rättvik. Josefines sista sommar. Hon fick en presentpåse med lite smått och gott i från Kerstin. Allt som hon fick av Kerstin var heligt. Den här påsen skulle hon ha bredvid sin säng på kvällen då Kerstin åkt hem igen. Ja de hade ett speciellt band till varandra från första stund, ett band som det är få förunnat att få till en människa. Ingen kunde älska som Josefine, och visa det! Ja nog är julen en saknandens tid allt, jag bara tänker och saknar hela tiden, ska det alltid vara så??? Idag har mest varit en seg dag. Var iaf ner till lilla gumman och skottade undan lite snö. Var och fikade hos syster. Jag känner mig lite ringrostig i rören, få se om det är någon förkylning på gång. Den ska inte komma till i morgon iaf. Då kommer Magnus och Maria på lite efter julafton:) Vi var till Fagersta en snabbis så vi fick kram om dem lite. Deras gran var såååå fin. Jag är så glad att de tycker om julen båda två:)

Det är –11 grader ute. Mörkt. Så nu struntar jag i det här, och drar på mig filten fram med choklad asken. Så ska vi se ngn film vi lånat av Magnus. Karlsson får väl fortsätta ligga i handfatet och drömma;) Frida tycker det är skönt iaf, hon har hela soffan för sig själv. Slipper en bråkstake som ska bita henne i öronen!!