Kärlek, känslor och kyla!

Brr kallt –13 men så är det ju vinter också. Som det sig bör i december. Jag började min dag med ett besök hos Ingela, jo hon hade en tid ledig, jag tog den direkt;) Vi pratade och pratade, oj vad klockan sprang iväg, det var så skönt för hon hade lite lugnt i butiken på fm.. Jag tänkte så, när jag åkte ner tidigt, folk har ingen lust att ut direkt på morgonen i kylan…Bara jag förstås;) Det är härligt att tala med Ingela, jag förstår då att jag är inte knäpp, utan det är så här, i livet efter dåtiden.

Bara det här att någon fattar vad man går igenom, hur man tänker och hur man är, och inte är. Någon som förstår att det aldrig aldrig kan kännas bättre, utan det är bara tiden som kan göra så vi kan leva med det. Bättre kommer det aldrig någonsin att bli, hur skulle det kunna bli det? Någon vi älskat är borta och kommer aldrig mer igen…hur ska det kunna kännas bättre??? Ingela vet, hon förstår och kan visa mig lite vägar att ta…Hon har inte mist sitt barn, men hon har mist en älskad tjej som är dotter till hennes älskade man…Hon har verkligen fått skåda sorg och förtvivlan från alla håll. Tack Ingela, för att du är min vän, min klippa, jag är alltid lättare i hjärtat när vi skils, trots våra jobbiga samtal och gråt, så skrattar vi ju ändå också, mitt i allt elände;);)

I dag skulle lilla gumman varit iväg på skoldisco. De hade alltid det på kvällen innan avslutning. De sparkade liksom igång jullovet så. Hon skulle glatt har yrat runt här och tagit fram de fina julkläderna som vi förmodligen skulle ha varit och inhandlat. Jag hade hjälpt henne med håret och hon skulle sitta här fnittrandes och bubbla som vanligt.

Nu är det inte så…istället får mina tårar droppa mot bordet…Det här är sjukt, så in i helvetes sjukt, det får inte vara så här. Vem är så ond, att man ska behöva gå igenom sådana här svårigheter, som att mista sitt älskade barn? Sen kan folk vara troende, urrrrk jag kräks!!!

Tror mer på Hans och Greta än på att ngn skitgubbe sitter i himlen och väljer vilka han ska ha till sig. Ja tankarna är nog så fruktansvärt jobbiga och enformiga, de vill inte släppa greppet en sekund. Jag tror också att för att det lider mot jul känns så väldigt väldigt mkt, Saknaden är så stor, den blir påtaglig när alla runtomkring ska vara glada,alla har förväntningar inför jul. Jag /vi bara finns…inget mer!!!

Hej mitt vinterland!

Så blev det då sådär riktigt julfint som alla önskar sig. Snön ramar in allt omkring oss, och gömmer allt smuts under sin vita bädd. Idag var jag till Ulla. Sedan jobbar vi båda ända fram till jul, så vi träffades idag och fikade. Ja det gör man ju alltid hos Ulla, mkt gott som vanligt. Hm, måste ta tag i mitt nya liv, när jag orkar…..Fick så fin julgrupp av henne också. Vi träffas oftast iaf en ggn i veckan och har gjort i sisådär 25 år snart:)

Vi pratar mkt om våra barn förstås, och det skär alltid i mitt hjärta över att en alltid kommer att fattas. Josefine, du skulle vara med oss, få växa upp som våra andra barn, som numera är ungdomar, men alltid våra barn!

Saknaden gör så förbannat ont. Jag funderar emellanåt om jag verkligen ska orka med den tomheten, hela livet? Den som lever får se!

Sedan hade jag äran att få till en stund med Matilda, den bruden är inte lätt att hinna rycka till sig en stund. Alltid på språng. Nu har hon varit hemma ett par dagar från Sthlm, så det var så roligt att ses. Gumman hade med så fin julklapp till mig, (tanter, som jag ska inte ha julklapp)så då fick hon sina av mig också idag. Vi hade en liten mini julafton, mys. Detta fina fick jag av henne, verkligen lyx! Hon tycker väl att mostrus ska putsas upp lite!

Matilda jobbar ju i Sthlm, extra, oftast jämt, på detta ställe, Lush. Ska blir trevligt att prova deras produkter:) tack hjärtat! Jag pratade med vännen Lena igår också, är så glad att hon får känna sig lite piggare, trots att det såklart är en bit kvar, (hör av dig nu om du behöver ngt till jul, sådant som du inte kan skicka gubben på (julklapp kanske;). That's what friends are for!!

Ja för övrigt så knallar det på, och småspringer. Nu ska vi ner till lilla gumman och få undan lite snö. Vår älskade ängla skatt vi saknar dig dag som natt!!!!

Snöyra!

Ja idag blir det en riktig inne kurar dag. Det är så här det ska vara innan jul, snöyra…Jag är glad att inte ha ngt inplanerat. Har sovit, ja inte så hårt som jag trodde. Vaknade dock som alltid vid 06. Som sagt, jag behöver inte mkt sömn! Var upp och tog en frukost med lilla pappsen vi brukar göra det emellanåt när jag är ledig. I dag blev det tårar på smörgåsen.

Vi pratade om livet, hur det är och hur det varit. När vi satt där och pratade om mamma så berättade pappa att han pratar med mamma emellanåt, han talar om hur mkt han saknar henne, och allt de gjort. Då blinkade lampan !När jag sedan sa att jag tycker det känns bra att Josefine har mamma där, var de nu är någonstans. Jag sa, att jag hoppades att de inte saknar oss lika mkt som vi saknar dem. Då blinkade lampan igen!!En tillfällighet, eller inte, vad vet jag? Det var rätt träffande iaf. Sedan hade pappa hittat en låda med barnkläder som han undrade om det var dock kläder. Men det visade sig att det var systers bebiskläder som mamma stickat till henne som hon hade hade på sig när hon kom hem från bb. Jag kände direkt igen dem och såg Anna-Carin som bebis framför mig. Sedan hittade jag min en klänning däri, som pappa kände igen att jag hade på ett, 1 årskort.

Så ja, idag var vi sentimentala. För övrigt pratade ja med vännen Eva idag, hon hade blivit mormor, ja förstås hund mormor, till 2 små yorkshireterrier valpar. Roligt, grattis. Josefine hade varit så ivrig att åka och titta på dem. Hon älskade Denices hund Tiffany som ju är mamman. Det är henne Josefine håller i här, ett lyckligt ögonblick:)

Nej sjutton det här går inte för sig, ska nog baka en pepparkaka, allt för att känna lite jullukt… var försiktiga i halkan!!!

Man ska inte sova bort tiden!!

 Ja tant virrpanna sitter här och ska meddela hur den gångna natten gick. Den gick väldigt bra, var en väldigt vaken natt, dock lång. Jag var inte orolig heller, över att jag skulle somna, jag gör nämligen inte det så lätt. Blev glad då klockan var halv 4, när fp rasslade ner i brevinkastet, då hade jag lite att göra i en kvart;) Det jag vill säga med det här är att jag kan vara vaken hur länge som helst, är nu uppe i 34 timmar. Vad sa ni, inte klok?? Ja, men ja vet, det kallas sömnstörningar av den högre graden. Klädde av mig och hoppade i bingen när jag kom hem, vred och vände mig i en halvtimme. Gav upp, blev så kaffesugen och inte ett dugg trött. Eftersom Micke var ledig tog vi en tur till Avesta. Var till Rutbo handelsträdgård, de har så mkt fint. Sedan blev det en fika på Bullens

 

När vi kom hem var vi upp till lilla pappsen också. Han börjar bli riktigt lik sig igen. Ska jag vara ärlig så trodde jag inte det skulle gå vägen, så dålig var han. Tur han inte läser här! Men nu är han på G igen:) Nu får det räcka ett tag

Jag tror att jag är en sådan människa som klarar mig på väldigt lite sömn. När vi låg på iva, våra 2 djävulska veckor, då man som max sov 3-4 timmar varje natt. Då sov vi aldrig samtidigt utan delade upp oss. Läkarna och sköterskorna var så envisa och sa, du måste sova, du orkar inte annars..Men hur skulle jag kunna sova, när mitt barn kanske inte skulle överleva natten…Nix, jag var vaken och stod på benen, om inte stadigt så nog sjutton stod jag iaf. Eller satt kanske mest, förstås vid lilla stumpans säng. Så sova det gör jag när jag tycker det behövs. Sömn störningar kan ge för tidig hjärtdöd säger de som vet. Ja, ja då är det väl så då. Jag får lov att vara som jag är, när jag inte blev som jag skulle! Envis? Ja, jag vet, det är det jag går på, mitt bränsle! Tar ju ibland, eller ofta, sova gott piller, då kan man bli precis hur tokig som helst. Du kan göra saker som du inte alls kommer ihåg, minnesluckor heter det! Ingela vännen vet;);)

Finns det gamla änglar? Ja det måste det väl göra, hm, alla kan ju inte vara vackra unga änglar. Ja sådana funderingar kan man få när man lider av sömn störningar. Lider? Nej fan det gör jag ju inte. Men lite vita prickar börjar det dansa framför mina ögon, så nu är det nog dags att vira in sig i filten. Men trött, nej det är jag inte, inte normal heller!!!!!

Den första jag tänker på när jag vaknar, den sista jag tänker på när jag somnar. Vår älskade lilla solskens, ängla skatt. Vi fick låna en ängel!!!!!

Lucia!

I dag fick vi iaf vakna till lite vitt på marken, så fint. Mer snö är att vänta och jag tycker om det, bara det inte blir trafikproblem. Men nu är det ändå dags att det ska vara vinter och då ska det banne mig vara det också. I går var vi ut och tittade på lite jul stressiga människor. Det är konstigt, det är lika varje år, kilometer långa köer i vissa affärer. Ingen hänsyn tas till rullstolar, rullatorer eller barnvagnar, alla bara armbågar sig fram. När vi var ut och handlade med Josefine, sittandes i rullstolen brukade hon säga, jag ser ju för sjutton bara arselen*fniss*. Lilla tok fia var aldrig rädd att riva ifrån. Vi har verkligen barn av olika slag. Vår Magnus, tyst lugn och försynt. Josefine var hans motsats, framåt, pratade och skrattade från morgon till kväll, jämt. Hennes skratt sitter i väggarna. När jag  sitter som nu ensam och tyst, känns det som jag hör hennes bubblande fniss och skratt, det gör så ont, så väldigt ont. Vår lilla ängel, vad du fattas oss.

Var upp till syster och fick lucia fika, hon hade bakat så goda lusse katter. Där får man lite jul stämning. Vi gjorde även klart övervåningen. Städade undan allt skräp, efter matt läggningen. Nu är det fint, och mycket tomt!! Ja vad ska man göra med alla tomma rum? Ja, ja, det visar sig, vi tar lite i taget, så får det lösa sig vartefter, sa gubben som sket i badkaret!!:) Jag ska ut och jobba natt, känns inte så inspirerande, men jag sover ju så illa så kanske lika bra jag jobbar i stället…Ja den som lever får se!

Vår lilla lusse kisse. Jag tror han kommit i ngn sorts för pubertet, far överallt och busar. Frida får inte en lugn stund, han är efter henne så fort han hinner. Äter upp både sin egen och hennes mat om han får tillfälle. Han ska “snörpas” den 11 januari, då kanske han lugnar ner sig. På em. var vi över till Magnus och Maria och hälsade på. De hade så julmysigt, varmt och hemtrevligt, det värmer i hjärtat att se hur bra de har tillsammans:)

Minnens afton!

Hade en lite lagom jobb dag idag, slutade kl 13. Micke slutar alltid tidigt på fredagar så det blev verkligen helg tidigt idag. Han gjorde den sista fin putsningen på trappen, nu är den helt klart. Undrar vad vi ska göra nu då??? I morgon blir det iaf slappar dag. Jag jobbar ju hela helgen innan jul så är det ngt vi måste fixa så lär detta göras i morgon. Vi åker ju som sagt bort, men för det vill vi ju ha lite julmys med ungdomarna, efter jul:) Pappsen var ner med en så fin julblomma till oss, han kan han lilla pappsen:) Har fått lära sig ta hand om allt sådant som mamma alltid fixade. Han gör det bra tycker jag:)

Jag fick ngt tok flög och städade ur kylskåpet, sedan gick jag vidare med spisen, ugnen var inte rolig, men det ska det ju inte vara heller, det ska ju märkas att det är rensning både här och där. Ja lite energi fanns det en stund, bäst att ta tag i det i direkt innan den försvinner lika fort igen. Belöning för den energin blev lite glögg.

Dessa fina glöggmuggar fick vi av Josefine, hennes sista jul. Så fina hon hade själv köpt de när hon var till hembygdsgården i Fagersta

Förstås så spetsades glöggen ikväll av tårar, såklart. Våra alla minnen, dessa underbara jular. Farmor och Josefine sittandes på sina speciella platser, i alla år. Inget fick ändras. Sedan ändrades allt så fruktansvärt totalt. Mattan drogs undan för oss alla som älskade Josefine. Ingenting blir mer igen detsamma. Inte för någon av oss.

Hon var alltid så glad när hon hade handlat till oss, väntade lika ivrigt, alltid, vad vi skulle tycka om hennes presenter. Hon har alltid tyckt om att glädja andra runt henne, ända sedan hon var liten. Det var något visst med den jäntan……..det var det!!!

Åh vad jag saknar allt, avskyr hur allt blivit. Önskar jag hade mer tid och ork för våra nära. Jag kan inte annat än säga, tiderna vi haft får vi aldrig igen. Nu kan vi bara hoppas att resten blir så bra som det kan. Farmor hade behövt Josefine nu! De talade om allt, flera ggr om dagen ibland. Puss och kram, jag älskar dig, så avslutade Josefine alltid sina samtal,

Så avslutar jag, puss och kram jag älskar er alla för alltid hur det än är och blir med allt…..

Glöggkväll!

Efter jobbet idag så kom kära syster m familj hit. Ja hennes familj är ju inte så stor nu för tillfället. Mellan killen Ted befinner sig i Egypten med sin farmor och farfar och Tildus hon bor ju i stora huvudstaden för tillfället. (Noa till vänster, Ted till höger, små busarna.) Älskar er alla!

Men, Anna-Carin, Conny och Noa var iaf hit. Köpte lite glögg på hemvägen för att försöka få lite jul känsla. Vi tog lite sådant före fikat, så vi fick bli lite varma. Smakade riktigt gott, med russin och mandel till. Lilla goa Noa (rim) han vet han vad moster tycker om. Han kom med en så fin ängel som han gjort i skolan till mig:) vilken kille va! Så den ska få stå på mitt sängbord.

Ja vem ska inte känna på ängeln? Ja, denna katt är så speciell, knäpp som en tok och beter sig som en hund. Josefine skulle ha älskat honom.

Det är även jul i Josefines dockskåp, finrummet här var stumpan mkt noga med att julgranen skulle stå! Hon fick dockskåpet i julklapp när hon var 5 år, det har stått som ett tittskåp. Hon brukade städa och pyssla med inredningen där. Nu får det stå på sin plats och lysa, kommer aldrig att flytta på det.

Ja arbetsdag i morgon igen. Men är sedan ledig i helgen. Går på igen och gör Söndag natt, få se hur det går, längesedan jag jobbade vaken natt. Men men blir det inte oftare så går det väl. Jag har ju sådana sömnstörningar i vanliga fall, så nu blir väl kroppen riktigt utflippad!! Men det är ju jag med, så då blir vi komparativa, oj vilket ord, lät ju tjusigt iaf, i bland får man till det:)Ja nu ska jag slänga på mig blåsan och dra till nobelfesten….;)Blev lite sen, blir nog annat än glögg där….